Obekvämt var namnet.

Jag är obekväm med mig själv, och obekväm i min kropp.

-5kg skulle sitta finfint.

Jag känner mig som en geléklump med extra fyllning och bältet sitter inte som det ska. Nog får det va, hälsar dieten välkommen och säger hejdå till onödigt ätande.

Jag skall ner till min "mår bäst" vikt.

Och jag ligger hellre 3kg under gränsen för min viktklass, än 2kg över. Känner mig liksom lite säkrare då.

Förutom denna obekvämlighet, körde jag även med utrustning idag.

Knäböj

100kg

3

120kg

1

130kg 

1

Gav mig vid 130kg då mina armbågar gjorde ondare än ondast (och pga ett bälte som ej satt där det skulle.), denna smärta är troligtvis känningar efter gårdagens bänkande.

Nu säger jag tack och hej, nattinatt.